Inte så hemtrevligt just nu

För närvarande är det inte så jättetrevligt i min bostad. Flyttkartongerna översvämmar mitt vardagsrum samtidigt som det man vill använda naturligtvis ligger nerpackat. Men nu är det mindre än en vecka till flytt så man bör väl kunna stå ut. Mer oroande är att jag har så mycket saker -framför allt är det alla böcker och noter som leder till ett kopiöst antal flyttkartonger.

När vi är på nya stället kommer vi att få jobba en hel del med sortering. Vad ska vi använda, vad kan någon potentiell utflyttare i Stockholm eller Eksjö kunna tänkas vilja ha och vad ska man skänka till Myrorna? Bäst hade naturligtvis varit om vi kunde ha gjort det innan flytten men man har saknat överblicken.

Rapport från den snälla världen...

Var finns den snälla världen i den hårda storstaden. En gång i månaden återfinns den i Hjorthagen där Svenska klezmerföreningen ordnar klezmerjam och klezmerdans. Kl 17 träffas de som vill spela och drar igenom en lämplig repertoar. Efter lite soppa och ev en öl kommer dansarna - 8-10 personer i medelåldern och däröver som dansar ringdans till jammarnas musik. Ofta blir det helt andra låtar än planerat men det gör inget. Alla är glada och vänliga och kl 21 är det slut.

Idag fick vi ihop en ovanligt varierad orkester. Dragspel, klarinetter, trumpet, fiol, fagott, piano, bas, flöjt och gitarr. Och dagens kapellmästare Miriam Oldenburg lyckades väl med att få fram varierande klangfärger från gruppen. Ett vanligt problem i sådana sammanhang är att alltför många spelar alltför mycket.

Nyhetsvärdering

Utan att utge mig för att vara den första som noterat detta måste väl ändå dagens nyhetsvärdering diskuteras.

Å ena sidan pågår en av de viktigare konferenserna genom tiderna i Köpenhamn, å andra fokuserar man på löpsedlarna inte på idol-Erik utan väl på hans flickvän som inte hade vett att gå av scenen efter Eriks seger. Jag kan visserligen hålla med att hon saknade timing men samtidigt - är det värt att förfölja henne i bl a kvällstidningar pga hennes bristande känsla för vad som var lagom och lämpligt medan världens politiker inte kan lösa dagens globala problem.

En omogen tjejs bristande omdöme eller ett stort antal höga pontentaters bristande förmåga att komma fram till en lösning på klimatproblemet - vem är det skäl att skicka mediedrevet efter???

En mansdominerad värld.

Om energibranschen har en klar övervikt på män så är det inget mot vad som gäller inom den säkerhets- och försvarsvärld som jag befinner mig i då och då nuförtiden. Idag var det ett seminarium i Göteborg om sjöfartsskydd och sårbarhet organiserat av Folk och Försvar, Kungliga Örlogsmannasällskapet och Föreningen för Göteborgs försvar. En skattning är att säkert 90% av deltagarna var män, många av dem hade dessutom passerat pensionsåldern sedan många år. Av talarna var en kvinna - resten män. För egen del lärde jag mig en del om oljetransporter och raffinaderiers sårbarheter som jag kommer att ha nytta av för ett kommande projekt.

Tidigt julstök

På väg mot Göteborg blev det mellanlandning i Falköping. Dagen började med en lång ärendelista - antalet stopp på stan blev 10. Eftermiddagen inleddes med promenad på berget i den friska vinterluften. Utsikten mot bergen på andra sidan staden visade upp en härlig färgskala - inte färgsprakande men kontrastrik. Jag var jättesugen på att fotografera men precis då tog batteriet slut. Typiskt. Så dagens fotodokumentation speglar i stället resten av eftermiddagens program.

1. Montera nyinköpt diodbelysning.



2. Rengöring av kristallkrona.



3. Upphängning av julgardinerna - jag erkänner att det var tidigt men man vill helst inte att föräldrarna ska upp och klänga i onödan.

Forskarmöte i Lund

I dagarna två har jag befunnit mig i Lund och umgåtts, lyssnat och diskuterat med forskarkollegor i projeket LETS som handlar om hur man kan styra samhället i riktning mot låga utsläpp av växthusgaser. Deltog gjorde folk från flera discipliner bl a (Jag har säkert glömt någon):
Statsvetenskap
Samhällsgeografi
Nationalekonomi
Miljö- och energisystem (bl a jag)
Trafikteknik
Teknisk logistik

För egen del har jag jobbat med scenarier för framtida transport- och energisystem som ska fungera som inspel och referensram till andra delprojekt. Spännande att under dagarna höra vad de andra projekten sysslar med mer i detalj.

Ena dagen höll vi till i det relativt nya Pufendorfinstitutet som ligger i gamla Classicum på Sölvegatan. Mycket fräscht renoverat med mycket av den "klassiska" känslan kvar. I seminarierummet fanns t ex en kopia av Parthenonfrisen på väggen.

Att gallra böcker

Jag brukar gallra böcker ur min bokhylla med jämna mellanrum. Det är en tung uppgift för en bokälskare men nödvändig eftersom inflödet inte i alltför stor grad får överstiga utflödet. Jag brukar tycka att boken kan gallras om den uppfyller följande villkor: att jag inte kan se att jag kommer att läsa boken, inte tyckte om den när jag läste den eller inte har lust att låna ut den till någon annan person.
I den senaste gallringen åkte ett antal böcker ut som jag har haft stående i säkert 10 år utan att läsa.
Gallringen är inte, det är viktigt att klargöra, något led i riktning mot ett mer minimalistiskt boende utan enbart till för att möjliggöra nya inköp på antikvariat eller vanlig bokhandel.

Äpple - en annorlunda ränta!

Det är inte ofta man får sin ränta utanför dörren men idag hände det. Förräntningen av mitt ekofruktskonto cirka 7,5 kg äpplen hade nu levererats. En kul form av sparande där investeringen går till att hålla en av de få kommersiella ekologiska äppelodlarna vid liv. Äpplena var av två sorter som ni kan se av bilden, ingen av dem har jag sett i den vanliga disken på ICA.

Lite mindre ruggigt på Mösseberg

I går var det betydligt behagligare att promenera på bergssluttningen. Vi valde att gå en sväng i Mössebergsparken där fortfarande en del höstfärger fanns kvar. Parken är ett av mina favoritställen i Falköping med sina fina sekelskifteshus och stora ekar.




Sen blev det tågresa till Stockholm där jag gick ut och åt på kvällen med U och körkompisar från Sofia. Det var mycket trevligt och gott - enda plumpen i protokollet för restaurang Hjördis på Åsögatan var att ljudnivån var alldeles för hög.

Ruggigt på Mösseberg

Nu märks det att vintern är på väg! En kort promenad på Mösseberg med föräldrarna bjöd på fin utsikt men annars var det alldeles för ruggigt. Färgerna har nu gått över i en allt gråare ton.


Med kameran zoomade jag in det hus som farfar m fl bodde i efter att man lämnat stadens prästgård.

Höstarbete

Idag begav sig jag, min syster och mina föräldrar till Öland för att stänga av vattnet. Vi följde minneslista som innehöll 12 moment där några delar illustreras med nedanstående bilder.

1. Stäng av vattnet i brunnen och öppna avtappningskranen

3. Skruva bort alla kranbröst

4. Skruva bort duschblandaren och tag med hem


5. Skruva bort båda stoppmuttrarna på rören under handfatet

7.Töm varmvattenberedaren.

Operationen tog cirka en timme. Totalt befann vi oss på solens och vindarnas ö cirka 3,5 timmar. I bilen befann vi oss betydligt längre. Men det var trots allt en trevlig utflykt och bilresan gav oss tid att prata i lugn och ro.

Lund på kvällen

Efter föreläsningen igår vandrade jag genom Lund mot mitt natthärbärge Hotell Ahlström där jag bott rätt regelbundet under de senaste åren. Lundadomens tunga sandstensmurar dominerade fortsatt stadsbilden och jag mindes mina roliga år i Lunds domkyrkas oratoriekör. Jag måste erkänna att det var min hittills bästa körtid – att ställa upp sig i kryptan och sedan vandra upp till den stora trappan inför ett nytt stort körverk var alldeles fantastiskt (Elias, H-mollmässan, och inte minst Gerontius dröm). Och eftersitsarna i Liberiet har varit svåra att matcha.



Ahlström är ett enkelt hotell med toalett och dusch i korridoren, med moderna mått mätt ganska påvert med andra ord. Å andra sidan är läget fenomenalt mitt i centrum alldeles intill Stortorget.




Närheten gjorde att jag trots sen ankomst hann gå på Kino och se Videocracy, den svidande vidräkningen med Berlusconis Italien där deltagande i och kontroll över TV betyder allt. Intressant – och man ser att skillnaderna inom Europa trots allt är ganska stora. Det man kan visa på TV i Italien är långt från vad som skulle vara gångbart i Sverige.

Akademiskt arbete

Idag bar det iväg till Lund för arbete. På tåget fixade jag en del med den föreläsning jag ska hålla om tjugo minuter.



Det har börjat bli lite tungt att pendla till Skåne men när man är där är det helt OK även om V-huset kanske inte är den roligaste byggnaden att jobba i. Har börjat fundera på om det är dags att sluta pendla efter 10 år.



Utöver kvällens föreläsning blir det ytterligare en i morgon. Har också hunnit med att ha ett telefonmöte.

Kroppsbyggande

Visserligen var jag på gymmet igår och styrketränade men det är inte där fokus ligger för min del just nu. I stället är det läpparna som kräver särskild exercis. Och det är inte för att orka pussas extra mycket....

Nej orsaken är att jag nu har anmält mig till orkestern Filialens kommande projekt i november. Och även om jag inte fått bekräftelse än på att jag kommer att få plats måste jag börja min återuppbyggnad av ambisen för säkerhets skull. Och det känns som att det funkar rätt bra - det har faktiskt varit lättare det senaste året vilket kanske är ett tecken på att jag återskapat lite av den "grundambis" jag hade som yngre när jag spelade som flitigast.

London - dag IV

14 oktober
Dagen började med att vi lyckades lägga beslag på ett par biljetter till kvällens föreställning av Lejonkungen. Det hade varit vår plan hela veckan men av olika anledningar blev det inte aktuellt förrän denna dag.
Vi fördrev dagen med shopping på Oxford street och flanerade genom Mayfairs lyxområde. Dagens middag blev åter indiskt men betydligt bättre denna gång på ett ställe i närheten av Leicester square (jo vi åt traditionellt engelskt också - på avresedagen lyckades vi trycka in både engelsk frukost och fish'n chips. Men jag undrar om inte indisk mat nu är att se som engelsk nationalrätt)

Våra biljetter till Lejonkungen var till platser ganska högt upp och långt bak men det blev ändå en fantastisk upplevelse. Koreografin var enastående där alla djuren var kombinationer av dockor och människor. Många av dem som spelade lejon rörde sig verkligen kattlikt.



Kvällen avslutade vi på jazzklubb där fyra unga musiker körde jazzstandards. Tyvärr kände de behov att göra lite för mycket och dra ut på låtarna lite för länge för att det skulle vara riktigt roligt. De hade bra potential men får nog stå på tillväxt ett tag till innan det blir riktigt bra.

London - dag III

13 oktober
Denna dag började vi med en promenad via city och S:t Pauls cathedral till södra sidan av Themsen. Vi tog den rätt nya Millenium Bridge och kunde titta ner i den grumliga floden. Man hade dock en ganska kul reningsmaskin som förhoppningsvis kommer att göra viss nytta.



Man kunde också se att det även i lågkonjunkturen fortfarande byggs en hel del i staden.



Vi hade två mål för vår promenad. Dels den återskapade Globeteatern som är en tänkt kopia av Shakespeares teater och konstmuseet Tate Modern som är byggd i ett gammalt kraftverk. Visningen av Globeteatern var intressant - möjlighet att få se pjäs fanns inte eftersom årets sista föreställning hade gått av stapeln tre dagar tidigare. På Tate Modern koncentrerade vi oss på ett fåtal rum för att orka med. Det är lätt att man gör kardinalfelet att försöka se för mycket.



Kvällen tillbringade vi i Fitzroviaområdet där vi åt middag på en italiensk restaurang, DaPaolo. Det blev en god middag av klassisk italiensk typ. Fitzroy tavern blev sista anhalt eftersom jag hade läst att man där serverade mitt favoritöl, Samuel Smith's, som numera är så svårt att få tag på i Sverige. Det stämde och vi trängdes där bland ett stort antal studenter. London University ligger alldeles intill.

London - dag II

På måndagen vaknade vi till en vacker klarblå himmel. Vi började dagen med en utflykt till Notting Hill för att insupa lite av filmkänslan där (En bloggåterkoppling: Den låt jag och L spelade in och som finns att lyssna på i tidigare inlägg finns på filmens soundtrack). Husen var härligt färgglada och bakom de lite lyxigare husen låg jättelika parkliknande trädgårdar.



Från Notting Hill tog vi bussen till Oxford street och promenerade via Bond street till Picadilly. Efter en eftermiddagslur på hotellet tog vi oss till Westminister abbey och Evensong med gosskör. Det var ett litet gäng småpojkar som lyckades fylla koret med skönsång. Mycket vackert.

Därefter begav vi oss till trakterna kring Leicester square där vi åt resans godaste middag på den persiska restauranten Simurgh.

Kvällen avslutades på Lock 17 i Camden Town där det var någon form av öppen scen. Publiken bestod huvudsakligen av kompisar till de spelande och musiker som hade spelat eller skulle upp och spela. Det var synd att det var fler för de flesta artisterna höll mycket hög kvalitet. Ett par basister och trummisar stod redo för att hoppa in och kompa huvudartisterna.

Tightast för kvällen var nog duon som spelade när vi kom. En skäggig cowboy och en gråhårig herre som borde ha klippt sig. Flint med långt hår i nacken är aldrig snyggt. Men som sagt de spelade blues bra.
Sen kom en yngre kille som spelade egna låtar - bra men lite jobbigt att han försökte sälja sin skiva mellan varje låt. Tror inte någon köpte något.
Sen kom en singer-song writer som sjöng egna låtar på ett föredömligt sätt tillsammans med några av musikerna i publiken.

Därefter kom en stirrig man som såg ut som en italienare men pratade bred engelska. Han passade inte in riktigt i stilen med ordentlig tröja och en nyckelknippa av 80-talstyp som stack ut från densamma. Han körde några reaggaenummer men precis när han skulle börja spela egna låtar blev han avvisad från scenen då han förmodligen överskridit sin tid.
Det sista vi hörde var en person som skulle kunna tas för en sådan pretentiös kulturnisse som det kryllar av på Södermalm i Stockholm. Medelålders, långt hår, munkjacka och halsduk - nej det blev för mycket så vi såg oss tvungna att lämna lokalen även om han inte alls var dålig.

London - dag I

11 oktober
Efter en ganska tidig start på dagen landade vi vid elvatiden på London Heathrow. Vi tog tunnelbanan direkt till Russel Square där vårt hotell, Royal National låg. Det var ett jättelikt hotell med bra läge (bl a gångavstånd till Leicester square). Det var rent och snyggt men på sina håll ganska nedslitet. Och det lockade mycket skolklasser! Som sig bör steg lärjungarna upp tidigt för att hinna förkovra sig men tyvärr krävdes det att läraren stod och bultade som besatt på dörrarna intill vårt rum vilket förhindrade oss från att njuta av våra sovmorgnar fullt ut.
Och om detta inte hände så var det städarmén som ivrigt pratande rullade ut sina vagnar från förrådet alldeles intill. Å andra sidan var det helt tyst på natten så genomsnittligt sov vi väl ganska bra.

Den första dagen tog vi det ganska lugnt, gjorde ett svep via Covent Garden, Leicester Square och Picadilly upp till Soho där vi hittade en liten indisk restaurang. Totalt sett i London lyckades vi undvika att springa in i alltför många svenskar men just där hamnade vi intill två män i övre medelåldern. Själv blir jag alltid lite hämmad när jag hamnar bredvid svenskar utomlands och försöker prata i en lägre samtalsnivå men det gällde inte våra grannar. Tyvärr så var de lite för gnälliga vad gäller personalens servicenivå för att det skulle bli riktigt trivsamt. Så vi fick avsluta kvällen med ett pubbesök för att rensa sinnet inför natten som vi valde att möta ganska tidigt.

Biroller till kommande dagars redovisning

Åter till Sverige efter några dagar i London tänkte jag ägna de kommande dagarna på bloggen åt denna resa. Utöver U och mig kan ni räkna med att träffa på följande birollsinnehavare:
- Två gnälliga svenskar på indisk restaurant
- En pretentiös söderwannabee på öppen scen
- Alla savannens djur
- Diverse högljudda skolresedeltagare från hela världen
- Överarbetande jazzmusiker

Väl mött!

En jetong

En jetong med Karl XIV Johans nuna på hamnade i min ägo efter att ha deltagit vid Kungliga Skogs- och lantbruksakademins möte. Hade jag velat hade jag kunnat lösa in den mot ärtsoppa och punsch men jag valde att gå till Medelhavspärlan i stället och dricka öl och prata londonresa. Vad hade jag gjort för att förtjäna denna? Ingenting, jag var visserligen nära att göra ett inlägg men stannade upp innan jag kom så långt. Däremot lärde jag mig ett och annat om hur Sverige rapporterar sina växthusgasutsläpp och jag hade nöjet att träffa en gammal kollega som jag inte sett sen vi sågs på Belgobar.

Augustilunch i Rom

Idag passade jag på att på seneftermiddagen slinka in på Zita och se en betydligt mer upplyftande film än den jag såg i torsdags.

Augstilunch i Rom visas på tidiga tider (tur att man har flexibla arbetstider), förmodligen för att den förväntade publiken är i pensionsåldern. Men den är väl så underhållande fast man har drygt 20 år till pensionen. Den handlar om hur en man i övre medelåldern av olika skäl får ta hand om fyra äldre kvinnor (inkl sin mor), var och en med ganska starka viljor. Gå och se den om den kommer till en bio nära dig!

Ängelholms flygplats

Ängelholms flygplats är normalt sett ett ganska trevligt ställe. Snabb incheckning och trevlig personal. Men gårdagens fyra timmars väntan kunde jag varit utan! Anländande plan hade flugit genom en svärm fåglar och fick inte vända tillbaks med oss till Stockholm. I stället fick man kalla in ett plan från Kastrup. Vi kom iväg först kl 22 i stället för planerade 19.20. Oturligt nog fanns det inget ätbart förutom kakor och snacks när man passerat säkerhetskontrollen så hungern växte allt eftersom timmarna gick. Tur att man hade ätit en ordentlig engelsk frukost innan, som ni kan se här.

I övrigt var det en mycket bra Ängelholmshelg. Eftersom det var busväder hann vi spela igenom nästan hela Beatles låtlista (vi undviker dock gärna en del av deras största hits). Denna gång blev det mycket spelande och mindre inspelning även om vi bandade två nummer: Beatles It's only love och Bill Withers' Ain't no sunshine. Den senare ser ni i följande film. Tyvärr märker man att den tekniska ljudkvaliteten är rätt dålig på youtube. T ex har orgelljudet förvrängts ganska kraftigt och motsvarar inte alls den klang finns på originaltapen i arkivet i Ängelholm. Som man kan ana från filmen hann vi trots det idoga spelandet också ut på en promenad i den friska luften och i den täta skogen var det riktigt behagligt trots att det blåste kuling.

Obeslutsam i Lund

Igår kväll vandrade jag runt i Lund och kunde inte riktigt besluta mig för om jag skulle kolla turkisk film på Kino, svensk (Man tänker sitt) på Södran, ta en öl på Bishop´s Arms eller bara lägga mig på sängen och läsa en deckare.

Det blev till slut så att jag vandrade ner till Stadsparken och slank in på Södran tillsammans med fyra andra filmentusiaster. Filmen hade fått strålande kritik från många håll och jag kan nog inse att det var en speciell film. Men den var ordentligt plågsam och jag tittade många gånger på klockan fast filmen bara var 1h 16'. Vet inte om det var att se som en positiv kritik....

Ex-kollegor

Belgobar har nu två gånger i rad varit mötesplats för gamla kollegor från verket. Väldigt kul att träffa dem och det är helt klart kollegorna man saknar från en gammal arbetsplats. Däremot har jag sedan jag bytte jobb för ett drygt år sedan inte någon gång längtat efter mina gamla arbetsuppgifter. Men vem vet - om ett par år kanske jag kommer att längta tillbaks till alla telefonsamtal från kufar som suttit och grubblat över världsproblemen....Dem är jag förskonad från på min nuvarande arbetsplats.

Målning

Dagens målning gick riktigt bra. Enkelt att komma till andra strykningen och framför allt att slippa slipningen.

Gissar att det tog knappt fyra timmar att gå över husets ena sida. Vädret var riktigt skönt och det var ganska avstressande. Men samtidigt skönt när dagens beting var klart.

Ängsslåtter mm

På besök i Västergötland väntar ett digert program. Idag har jag efter en skön promenad på Mösseberg angripit den vildvuxna slänten hos föräldrarna med hjälp av röjsåg. Förra besökets debacle när jag körde sönder en trimmer kunde undvikas med hjälp av en betydligt bättre motorstyrka.

I morgon väntar målning av vägg där systersonen har gjorde en bra insats för en vecka sen med slipning och en första strykning. Gissar att det kommer att ta en stor del av dagen.

Slutligen på måndag är det dags för gräsklippning i Karleby. Förhoppningsvis tar vi med oss lunchen ut så vi kan njuta av det vackra septembervädret.

Huslig - javisst! Åtminstone ibland.

Jag är ingen person som syltar och saftar direkt. En orsak är att jag inte har någon trädgård som ger bär och frukt. En annan orsak är att möjligheterna att lagra är begränsad i moderna lägenheter.

För andra året i rad har jag dock lagt in ättiksgurka enligt traditionellt familjerecept. I går kväll började processen genom uppskärning av gurka som lades i salt över natten.


I morse följde urvattning, inläggning i lag, och placering i burk. Det var skönt att jag skulle jobba hemma idag så att jag slapp bli stressad av den tid det tog att krama ur vattnet ur gurkan.

Vardagen är tillbaks.

Nu har två veckor gått sedan återkomsten till jobbet. På bloggen har det märkts genom att inläggen blivit glest förekommande. Kraften har kanske gått åt till att vänja sig vid det eviga pendlandet tvärs genom staden. Eftersom jag laddat för millopp har jag prioriterat löpträning i stället för cykling till jobbet och jag har därför hänvisats till kollektivtrafiken där man inte trängs mindre nu än före sommarledigheten. Puh!

Fokus på milloppet visade sig precis som förra året bortkastat eftersom jag lyckades pricka in en förkylningsepisod just när jag i stället borde ha stått på startlinjen i Vallentuna. Nu gäller det att ta nya tag.

Slut på semestern

Nu har det oundvikliga slutet på semestern kommit. Jag har inte varit ledig så länge sen jag började jobba i början av 90-talet och det är faktiskt första gången det känns som jag är redo att börja jobba igen. Nu vet jag, efter drygt fem veckor, att detta är en ganska lagom längd som är tillräcklig för att man kan undvika en alltför allvarlig jobbnoja. Eftersom jag dessutom har en vecka sparad som ska utnyttjas i oktober blir jobbstarten mindre stressande.

Semester del 4-Prideparaden

Efter tio år i Stockholm har jag nu för första gången tittat på Prideparaden. Ser man bilderna på TV ger det en lite annorlunda bild än i verkligheten. Där visas ofta det mest spektakulära upp. Visst finns det en hel del extrema utstyrslar men de flesta som går ser ut som vem som helst. På lastbilsflaken känns det mest som ett studentfirande (visserligen med ett antal överåriga studenter).

De flesta rörde sig framåt dansande eller i allmän oordning men HBT-militärer och poliser rörde sig framåt i raka led. Massor av oväntade föreningar dök upp t ex gluten- och laktosintolerantas förening och sveriges asatrosamfund.

Semester del 3- Uppland

Knappt hann jag hem och vända innan det var dags för en tredagarstripp till Uppland. Första anhalt blev Marielund utanför Uppsala där det badades, grillades, spelades spel och spisades gamla LP-skivor. Mycket trevlgt! Särskilt mysigt var det att lyssna på gamla jazzinspelningar men även Anita Lindbloms Cigarettes har blivit en klassiker på Marielund.



Därefter bar det iväg till Lövsta bruk som minnesgodaläsare kanske kommer ihåg att jag besökte i april i år. Då fick vi smak för denna underbara miljö och datum spikades för återbesök med utgångspunkt i konsertschemat för den unika barockorgeln. Den är nu nyrestaurerad och Mattias Wager som normalt spelar i storkyrkan visade vad den gick för.


Vi övernattade i ett mysigt Bed and Breakfast. Tyvärr stördes nattsömnen för vissa av oss. Aktiva lokalinvånare som gick på grusgångar och ropade på katter under perioden 24-02 gjorde det svårt att sova. Middagen intogs på det trevliga värdshuset där vi betjänades av samma kvinna som sist. Den enda baksidan med Lövsta denna gång var att det var onödigt gott om mygg. Måndagen tog vi det lugnt och njöt av det ovanligt fina sommarvädret. Vi lyckades också komma in på visning i herrgården.

Semester del 2 - Västergötland/Halland

Efter en kort andningspaus i Stockholm med bl a möte med andra bloggarkollegor bar det iväg till Västergötland.

I stället för att pausa vid E4 gjorde vi en avvikelse till Skänninge som var en riktigt mysig småstad med en magnifik kyrka.



I Falköping var en av aktiviteterna en vandring längs den nya delen av Pilgrimsleden från Kungslena till Gudhem. Vi valde dock att nöja oss med sträckan till Valtorp, ungefär 13 km. Vädret var strålande och Falbygden visade sig från sin bästa sida. Förutom medhavda mackor kunde vi leva på både sötbär, hallon och smultron.





På kvällen var det dags för logdans mitt ute i skogen. Lite väl såsig musik kanske och vi 40+-are hörde definitivt till juniorerna. Självklart åt vi korv med bröd i pausen!

Efter Falköping var planen att sola och bada i Halmstad ett par dagar men vädret var inte särskilt lockande för bad. Dock var solen den andra dagen tillräckligt varm för att locka mig i badet i Vilshärad. På kvällarna hängde vi på uteserveringarna som det fanns gott om.



Efter Halmstad besökte vi vänner i Jönköping men därefter skiljde sig mina och U:s vägar åt. Jag for tillbaks till föräldrarna för att enligt planerna göra ett par ytterligare utflykter. Även dessa regnade dock inne.