En meningslös film

Det är sällan man blir riktigt besviken på en film - i synnerhet inte en gammal fransk klassiker som dessutom blivit oscarsnominerad. Men igår inträffade det när jag och U rotade bland ett antal otittade boxar med filmklassiker, som jag köpt vid något tillfälle, och slutligen fastnade för Stulna kyssar av Francois Truffaut. Kanske borde vi blivit varnade av boxens beskrivning av filmen som: "Truffauts mest poetiska mästerverk är ett subtilit erotiskt, humoristiskt och nostalgiskt drömmeri". Filmen var full av lösa trådar, saknade såvitt jag förstod någon drivande tanke och var inte alls rolig. Betyg 1 av 6.

Ett nytt år

Så var det dags för ett nytt år. Det förra avslutades med en god libanesisk buffé på restaurangen Sahara i närheten av Hötorget och sen musik på Debaser på Söder. Det blev en kulturell kontrast. På Sahara dominerade det österländska vilket manifesterades med korta, trånga och färgrika klänningar på de kvinnliga gästerna och magdans som underhållning. Debaser befolkades av svennar i alla åldrar och stilar allt från killar i raggaroutfit till söderprettotyper som hämtade från serien Stockholmsnatt. Musiken på Debaser var riktigt bra. Det var Magnus Carlsson och Moon ray quintet som lockade oss men han hade även dragit dit ett gäng gästartister som Jens Lekman, Britta Persson och Ebbot Lundberg. Den största positiva överraskningen var Jens Lekman som jag hört väldigt lite av innan. Kanske var det för att han delvis var som en yngre variant av Magnus C som han föll mig på läppen. Till och med armen bakom ryggen hade han lagt sig till med!