Nu har två veckor gått sedan återkomsten till jobbet. På bloggen har det märkts genom att inläggen blivit glest förekommande. Kraften har kanske gått åt till att vänja sig vid det eviga pendlandet tvärs genom staden. Eftersom jag laddat för millopp har jag prioriterat löpträning i stället för cykling till jobbet och jag har därför hänvisats till kollektivtrafiken där man inte trängs mindre nu än före sommarledigheten. Puh!
Fokus på milloppet visade sig precis som förra året bortkastat eftersom jag lyckades pricka in en förkylningsepisod just när jag i stället borde ha stått på startlinjen i Vallentuna. Nu gäller det att ta nya tag.
PS om pelargon
10 år sedan

2 kommentarer:
Man kan trösta sig med att det alltid finns ett annat lopp man kan springa. Det eviga pendlandet tvärs genom staden är dock en tuff nöt man inte lätt knäcker. Som lantis uppfattar jag Stockholmaren (eller vilken annan storstadsbo som helst)som pendlar, såsom innesluten och privat. Det handlar väl om att snabbt gå in dvala och/eller sjunka in i jobbrelaterat mtrl. Bra om du snart kan cykla några ggr då och då till jobbet, helt klart!
Träningen är ju inte bortkastad iallafall! :)
Skicka en kommentar